Öringar vi inte visste fanns i Baltak


En tradition är startad och vi åker för andra året till Baltak för att fiska i maj. Det är med glädje jag ser tillbaka på mitt inlägg från förra året och förstår hur mycket som har hänt sedan sist.

Väskan är packad för ett temperaturfall på tio grader och här står jag i Baltak med fem grader i luften och värmer mig i vattnet som känns betydligt varmare än vad luften gör. Tidigare i veckan hade vi tjugofem grader i Göteborg och strålande solsken. I Baltak dansar små älvor över vattenytan och fukten letar sig in under primaloften. Det får mig att huttra.

Förmiddagen är lugn. Forsärlorna har hittat tillbaka från Afrika och buskskvättorna tittat nyfiket på mig från en nyutslagen björk. Vi har övernattat i en villavagn i år istället för i de minimala stugorna med för korta sängar och grabbarna verkar nöjda.



På eftermiddagen börjar det kläcka en stor mängd baetis och en och annan gul forsslända. Svalorna flyger nära över vattenytan för att mumsa i sig av godsakerna och strax därefter börjar fiskarna att vaka. Jag knyter på en gul forsslände-imitation och drar mitt livs största mört på ca 25 cm! När jag försöker ta en bild av den glider den ur mitt grepp och blott stjärten förevigas.


Därefter tar J. en fantastiskt vacker öring. Och jag tar en regnbåge och han likaså. Vi är så förtjusta i våra nya små spön och fiskarna som får spötopparna att niga. Mindre hackspett hamrar i trädet medan jag drillar en regnbåge och jag blir lite distraherad. Det är inte varje dag man får se mindre hackspett...


Efter avlagd rapport till JK får jag veta att det inte alls är en mört utan en färna (Squalius cephalus) som tog min fluga. Wow! Det är inte varje dag man fiskar upp en sådan raritet.


J. får ytterligare en helt otroligt vacker öring på kroken denna dag. Stor och brun och stark. Jag blir så full i skratt när jag ska håva den och den går in under kanten på ån och ställer sig i tron om att jag inte kan se den. Jag kände inte till att det finns små hålrum längs åns kanter där fiskarna kan ta skydd.


Under söndagen missar jag flera fiskar i mothugget. Det är ganska långa kast och turbulent vatten och jag är helt enkelt för långsam eller så ser jag inte flugan ordentligt. Utveckling, utveckling! Driften är ju bra i de fall de hugger.


J. är en fena på mothugget och drar flera fiskar på torrt. Det är häftigt att se hans snabba utveckling. Och det är häftigt att se hur mycket stor fisk som finns i Baltak. Fiskar som vi inte alls kom i kontakt med förra året vi var här.




Jag är supernöjd med helgen. Tre arter fisk. Mindre hackspett. Stora öringar. Två sorters sländor som kläckte. Vak mitt i regnet. Utveckling fisketekniskt - menda, menda, menda! Och härlig flugbindning med polarna.



Kommentarer